SSIS - Södra skärgården i samverkan - Sida 9 av 13 - En gemensam utvecklingskraft i Göteborgs södra skärgård

Om man bara vill!

SSIS, Södra skärgården i samverkan, har länge försökt få Göteborgs Stad att inse att bristen på parkeringsmöjligheter på Saltholmen för boende och verksamma i södra skärgården kan lösas enkelt, billigt och snabbt – OM MAN BARA VILL!

Det behövs inga jätteinvesteringar för garageanläggningar varken i berg eller på mark. Det finns redan tillräckligt med befintliga parkeringsytor på Saltholmen och Aspholmen för att kunna tillgodose skärgårdens behov.

Bilden ovan visar en fortsatt öken på Tallatagatans parkeringsområde. Nästan ingen väljer under vintersäsong, september – april, att parkera här. Samtidigt är parkeringsrutorna på Yttre Saltholmen, alldeles intill skärgårdsbåtarnas angöringsbrygga, ockuperade av vinterupplagda småbåtar. Varför kan inte de läggas upp på Talattagatan så att boende och verksamma i södra skärgården kan ges rimliga möjlighet att kunna bo, leva och verka i skärgården?

Om Göteborgs Stad erbjuder Grefab och småbåtsägarna på Saltholmen/Aspholmen fullgoda alternativ för båtuppläggning i Långedrag och Hinsholmen, så är har de säkert inga större motsättningar mot det och då är saken löst. Åtminstone under överskådlig tid.

Samtidigt måste, om Göteborgs Stad vill ha en levande och livskraftig skärgård som också ska fungera som turistmagnet för Staden, långsiktigt fler angöringsplatser för skärgårdsbåtarna planeras utmed ömse sidor i hamninloppet till centrala staden etableras. Det skulle avlasta trycket på Saltholmen/Långedrag och samtidigt förbättra för turist- och besöksnäringen. Skärgårdstrafiken till Stenpiren är en bra början, men den måste utökas med fler turer och fler angöringsplatser.

SSIS hävdar bestämt att bristen på parkeringsmöjligheter för södra skärgården boende och verksamma kan lösas enkelt, snabbt och billigt om Göteborgs Stad bara vill.

Stadens högsta beslutande organ Kommunfullmäktige gav 2016-05-12 kommunstyrelsen i uppdrag att utreda frågan och återkomma med förslag om hur parkeringssituationen ska kunna ”förbättras och utökas” på Saltholmen/Långedrag.

Dessutom angavs som en förutsättning för utredningen ”att staden fortsatt ska erbjuda boende och företag i södra skärgården möjlighet att hyra en egen parkeringsplats på Saltholmen/Långedrag”.

Stadsledningskontoret (SLK), som är kommunstyrelsens utredande tjänstemannaorganisation, här nu lyckats med det fullständigt unika, nämligen att gå emot uppdragsgivaren direktiv utan att kunna åberopa några sakligt grundade skäl.

SLK:s förslag, som tas upp för beslut i kommunstyrelsen den 24 januari, innebär nämligen att man föreslår en neddragning med 300 (!!!) parkeringsplatser på Saltholmen, samtidigt som man föreslår att alla förhyrda parkeringsplatser ska tas bort och ersättas med s k områdestillstånd. Båda förslagen står alltså direkt i motsättning till det uppdrag man har betalt för att följa. Dessutom utan att sakliga skäl kan åberopas.

Jag kan inte påminna mig att jag under mina 40 år på SLK och stadsbyggnadskontoret någonsin hört talas om ett tjänstemannaförslag som så uppenbart obstruerar mot sin egen uppdragsgivare uppdrag, dessutom utan att sakligt grundade skäl kan åberopas!

Den ledningsgrupp inom SLK som lett arbetet med TPULS borde allvarligt överväga sitt framtida yrkesval. Om man som välavlönad tjänsteperson inte har integritet nog att följa demokratisk fattade beslut, bör man avsäga sig sitt uppdrag.

Om inte den insikten infinner sig så får väl vi kommunmedborgare försöka medverka till ett valresultat som ger möjlighet att städa upp även i tjänstepersonsorganisationerna. De bäddar själva genom sitt agerande för en sådan reaktion.

Jan Kaaling, Södra Skärgården i Samverkan

Skärgårdsmissnöje med höjda p-avgifter

(Källa: Göteborgs-Posten, 2017-12-20)

För andra året i rad höjer det kommunala Parkeringsbolaget avgifterna på Saltholmen med tio procent. Något som skapar ilska bland de boende i Södra skärgården.

– Jag anser att P-bolaget missbrukar en monopolliknande situation, säger Styrsöbon Jan Kaaling.

Nästa år kommer priset för förhyrda parkeringsplatser vid Saltholmen att höjas från 720 till 800 kronor i månaden. Det är andra året i rad som avgifterna höjs med omkring tio procent i området. Men trots stort missnöje har de boende i Södra skärgården i princip inget annat val än att betala.

– Parkeringsbolaget är de enda som finns här i närheten. Man får åka in till Påvelund för att få alternativ. Det är rätt långt bort. Så vi sitter i händerna på dem, säger Patrik Gustavsson som bor på Köpstadsö.

– De har monopolställning här ute, vilket de naturligtvis vet om. Hittar man inte en parkering på natten kommer man inte hem. Då får man ta in på hotell eller bo hos släktingar, säger Jan Kaaling som inte ser några sakliga skäl till höjningen.

Dyrare än i Majorna

Han hänvisar till Parkeringsbolagets egen prisstrategi där Göteborg delas in i fyra zoner beroende på hur centralt läget är. Enligt den ligger Saltholmen i den fjärde och sista zonen. Men trots det är priset högre än ett antal parkeringar som ligger närmare city.

– Det finns till och med parkeringshus på Karl Johansgatan som har lägre avgift än oss – och ett parkeringshus har ju betydligt högre standard än en markparkering. Hur kan man motivera att ett läge så här mycket längre ut är mer attraktivt? säger Jan Kaaling.

Enligt Daniel Sandström på Göteborgs Stads parkering har prishöjningen sin grund i olika strategibeslut som styrelsen tagit. Bland annat om zonindelningen 2010.

– Och 2014 beslutade de om prisstrategi. Det innebär att vi kopplar tillstånd och förhyrda platser till besöksparkeringen i de olika zonerna. I samband med att de tar beslut om budget beslutar de också om prishöjningar. Det är vad vi har genomfört nu, säger han och menar att det de inte kan göra någon skillnad mellan olika kunder.

Att de boende i Södra Skärgården inte har något alternativ till parkeringarna på Saltholmen säger han inte spelar någon roll.

– Om styrelsen tar beslut att behandla de annorlunda kan vi göra det. Men i vårt ägardirektiv står det att vi ska skapa ett enhetligt kunderbjudande. Det innebär att vi behandlar alla lika. Fram till det förändras så kommer vi inte göra det helt enkelt, säger Daniel Sandström.

Jan, 67 rasar mot kommunens parkeringspriser

(Källa: Expressen, 2017-12-15)

När det kommunala p-bolaget i Göteborg höjde priset på boendeparkeringar på Saltholmen med 10 procent för andra året i rad fick Jan Kaaling, 67, nog. Nu tar han upp striden med kommunen.

– De missbrukar en monopol-liknande situation här ute och kan höja priserna hela obehindrat. Det finns en falskhet i deras sätt att argumentera, säger han.

Styrsöbon Jan Kaaling, 67, möttes av en lapp från de kommunala Göteborgs Stads Parkering AB. På lappen stod det att priset på boendeparkering i området kommer att höjas från 720 kronor till 800 kronor vid årsskiftet.

– På lappen har de som anledning att de att de är utsatta för konkurrens av andra aktörer. Här på saltholmen finns de inga aktörer förutom dem. De missbrukar en monopol-liknande situation här ute och kan höja priserna hela obehindrat. Det finns en falskhet i deras sätt att argumentera, säger Jan.

”De följer inte sina egna principer”

2014 antog det kommunala parkeringsbolaget en policy som tillämpas runtom i kommunen. Med högre priser i stan, som sedan droppar av när man närmar sig ytterområdena. Tanken var att skapa en enhetlighet i parkeringspriserna, men enligt Jan har parkeringsbolaget misslyckats.

– På ställen som ligger ungefär lika långt bort från innerstan, som till exempel Hjällbo, kostar boendeparkeringen runt 200 spänn, alltså en fjärdedel av vad den kostar här. De följer inte sina egna principer, säger han.

Att boendeparkeringspriset påverkas av besöksparkeringspriset, beskriver ställer han sig också frågande till.

– För mig har de inget med varandra att göra, varför gör man så?, säger Jan.

Kommunen: ”Som att jämföra äpplen och päron”

Daniel Sandström är chef för Parkering Göteborg, och för honom är prisskillnaderna naturliga, hela kommunen är en enhet, menar han.

– Jag kan förstå att människor tycker det är konstigt att vi hänvisar till konkurrens på Saltholmen, men vi tittar inte på det som ett enskilt område utan vi tittar på hela Göteborg när vi beslutar om pris och där finns det massa andra aktörer. Vi som kommunalt bolag får inte och jobbar inte med att subventionera parkering och snedvrida marknaden. Vi är inte ensamma på parkeringsmarknaden i Göteborg., säger han.

Hur kommer det sig att det är dyrare på Saltholmen än i till exempel Hjällbo?

– Det är olika typer av parkeringserbjudanden som regleras på olika sätt. I vissa områden ingår parkeringen i fastigheten och debiteras på hyran, säger Daniel Sandström.

Är det som att jämföra äpplen och päron, menar du?

– Ja, säger Sandström.

Skärgården till centrum – varje dag

(Källa Göteborg Direkt, 2017-12-09)

Nu permanentas skärgårdsturerna mellan Saltholmen och Lindholmen och Stenpiren. Samtidigt utökar Styrsöbolaget sin kapacitet och köper in två nya fartyg. Men visionerna är större än så.

Från och med måndag, 11 december, blir det turer mellan Södra skärgården och centrum varje dag. De två senaste åren har göteborgare och turister kunnat åka sträckan på somrarna men nu blir turerna permanenta.

– Det innebär att skärgårdsborna kan pendla hela vägen in till stan. I vissa lägen kan man lämna bilen hemma och åka hela vägen till Lindholmen eller Stenpiren. Om du ska till Lindholmen konkurrerar vi direkt med tiden. Alltså i jämförelse med att byta till spårvagn och buss. Jag hoppas verkligen att öborna utnyttjar detta och visar att detta behövs, säger Bertil Pevantus, vd på Styrsöbolaget som utför trafiken på uppdrag av Västtrafik.

Alla de här turerna kommer gå via Saltholmen. Kan det bli aktuellt med turer direkt mellan centrum och skärgården?

– Det hade också varit ett sätt att köra. Men alla turerna i den nya vintertidtabellen går som sagt via Saltholmen så man kan byta beroende på vilken ö man ska till. Vi får se hur det här utvecklar sig i framtiden, säger Bertil Pevantus.

Samtidigt som Styrsöbolagets uppdrag växer har de nu köpt in två nya fartyg, M/S Walona och M/S Lagnö. M/S Walona, som nu döps om till M/S Kungsö, har de senaste åren kört charter, bland annat mellan Stenpiren och Vinga. M/S Lagnö är ett fraktfartyg som främst kommer transportera bilar och gods till södra skärgården. I nuläget finns inte planer på att köpa in fler fartyg.

– Just nu klarar vi den trafiken vi har. Men jag tror på en utveckling med kollektivtrafik på vatten. Göteborg har stora möjligheter till det, säger Bertil Pevantus.

Vad har du för vision?

– Jag har en vision om att knyta ihop skärgårdstrafiken med älvtrafiken, då skapar vi en helhet. Det gör vi delvis genom Stenpirentrafiken men det finns ytterligare potential till att utveckla både skärgårdstrafik och älvtrafik, säger Bertil Pevantus.

Skrivelse till Kommunstyrelsen från Ö-dialogen

Till kommunstyrelsens ledamöter

Med anledning av tjänsteutlåtandet ”Redovisning av kommunfullmäktigs uppdrag om att utreda parkeringssituationen på Saltholmen/Långedrag”, vill vi framföra följande:

Förslaget till beslut under punkt ett strider mot fullmäktiges uppdrag från maj 2016, i avseende att bereda boende och verksamma möjlighet till en egen p-plats på Saltholmen. I likhet med kommunfullmäktige motsätter vi oss bestämt att de förhyrda platserna omvandlas till tillståndsplatser. Det skulle ytterligare komplicera den ansträngda situationen för boende och verksamma. Företrädare för öborna har i en så kallad parkeringsgrupp redan belyst denna problematik i dialog med Göteborgs Stad Parkering AB, och vi är därför förvånade att den lyfts upp som ett förslag till beslut.

Vi motsätter oss också en ökad prisdifferentiering. Priserna för en p-plats på Saltholmen är redan idag alldeles för höga i jämförelse med andra liknande områden i staden, sett till avstånd från centrum. Ytterligare prishöjningar skulle innebära smärtgränsen för många. Vi har svårt att förstå vad som föranleder förslagen, då öborna redan idag har betydligt färre bilar per invånare jämfört med Göteborgssnittet. Däremot ställer vi oss bakom att samtliga platser på Saltholmen reserveras för boende och verksamma i skärgården, vilket är ett positivt förslag.

I texten framkommer flera felaktiga siffror om antalet tillgängliga p-platser varför vi nedan skickar med uppgifter som dels belyser ovan nämnda bilinnehav och dels tillgång på möjliga platser.

Med vänliga hälsningar,
Ledamöterna i Ö-dialogen

genom ordförande Marianne Bergman och Jan Kaaling, Styrsö.

Närvarande
Marianne Bergman KD, ordförande
Eva Sunden M
Henrik Munck MP
Anette Bernhardsson S
Niklas Hall Sekreterare
John Granqvist Styrsö
Jan Kaaling Styrsö
Karin Sandström Asperö
Thomas Larsson Asperö
Ingemar Taube Asperö
Leif Sjöberg Vrångö
Patrik Gustavsson Köpstadsö
Håkan Broberg Donsö
Benny Fhager Donsö

Ett samarbete som gör skärgården tillgänglig för fler

(Källa: go:teborg&co, 2017-12-07)

Genom att sätta in båtturer mellan Stenpiren och öarna kan fler göteborgare och turister enklare ta sig mellan skärgården och city. Satsningen att knyta ihop skärgården med stan ännu bättre inför Göteborgs 400-årsjubileum 2021 startade sommaren 2016. Tack vare ett samarbete mellan Styrsöbolaget och Västtrafik blir, från och med måndag 11 december, båtlinjen permanent. Året runt varje vardag.

I samband med Västtrafiks nya vintertidtabell, som startar i december 2017, knyts Södra Skärgården och stan ännu närmre varandra. Båtar kommer gå från Stenpiren och Lindholmspiren till Södra Skärgården med en tur fram och tillbaka på morgonen samt en tur på eftermiddagen.

− Vår vision har sedan länge varit att skapa ett Göteborg med skärgård. Nu när Stenpiren är färdig är det helt naturligt att åka direkt till och från city vilket avlastar Saltholmen. Vi vill ge göteborgarna och turisterna fler möjligheter att komma ut till skärgården och öborna en möjlighet att pendla till city, säger Bertil Pevantus, VD för Styrsöbolaget.

”Tillgänglig skärgård” är en jubileumssatsning inför Göteborgs 400-årsjubileum 2021 utifrån göteborgarnas önskan att komma närmare vattnet. Det startades 2014 som ett samarbete mellan stadsdelen Västra Göteborg, Öckerö kommun och Göteborg & Co med målbilden: År 2021 ska det vara enkelt att nå hav och skärgård. Skärgårdsbåtar går från Stenpiren med täta avgångar och genom utökat samarbete får fler tillgång till Göteborgs Skärgård. Det skapar möjligheter och tillväxt inom såväl turism som andra näringar.

År 2021 fyller Göteborg 400 år. Det firar vi genom att tillsammans göra vår stad till en ännu bättre plats. Hela vägen fram till jubileumsåret. Och långt därefter.

Kontakt:

Annica Berg, Göteborgs Skärgård, annica.berg@ockero.se 070-258 52 09

Ellinor Svensson, Styrsöbolaget, ellinor.svensson@styrsobolaget.se 031-69 64 04

Västtrafik presstjänst, press@vasttrafik.se 0771-41 43 99

Therese Brusberg, Göteborg & Co, Göteborgs 400-årsjubileum 2021,

therese.brusberg@goteborg.com 031-368 40 90

Skärgårdsborna rasar mot nya parkeringshöjningar

(Källa: Göteborg Direkt, 2017-12-07)

Samtidigt som boende i centrala Göteborg får en 2,5 procentig höjning för boendeparkering nästa år, höjs parkeringsavgiften på Saltholmen med 10 procent. ” Den yttersta konsekvensen blir raka motsatsen till en levande och livskraftig skärgård”, säger en boende på Styrsö.

Parkeringsilskan på Saltholmen fortsätter. Skärgårdsborna känner sig diskriminerade och det senaste som skapar irritation är höjningen av de fasta parkeringarna från 720 kronor till 800 från och med nästa år.

– Två hållplatser bort, i Påvelund, kostar boendeparkering 200 spänn. Det är orimligt att vi ska ha samma kostnad som city och en mycket högre höjning, säger Anna Palmers som bor på Köpstadsö.

Det är kommunala Parkeringsbolaget som hyr ut parkeringar på Saltholmen. Daniel Sandström, chef för Parkering Göteborg, har förståelse för reaktionen vid prishöjningarna men menar att de eftersträvar en enhetlighet för alla deras parkeringar i Göteborg och följer styrelsens fattade beslut.

– Vår styrelse har beslutat om en prisstrategi som gäller för hela Göteborg inklusive Saltholmen. Prisstrategin bygger på att priset för att hyra en parkering är kopplat till besökstaxan i området.

Varför är det då dyrare på Saltholmen?

– Besökstaxan för området är en del av styrelsens beslut och därav följer priset av en hyrd plats. I vissa delar av Göteborg finns boendeparkering som är kopplat till gammal bebyggelse innan behovet av parkeringsplatser fanns i större utsträckning. Den typen av boendeparkering finns inte på Saltholmen.

Skärgårdsborna känner sig straffbeskattade och menar att de i stället borde lyftas fram som det positiva exemplet i stadens trafikstrategi att minska bilismen. De är också oroliga över vad prishöjningarna kan leda till.

– Skärgården håller på att utvecklas till Göteborgs ålderdomshem dit väldigt få unga flyttar. Parkeringssituationen hör ihop med det. Den yttersta konsekvensen blir raka motsatsen till en levande och livskraftig skärgård. Det är märkligt att Göteborgs Stad aktivt driver på en sådan utveckling, säger Jan Kaaling som bor på Styrsö.

Redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag om att utreda parkeringssituationen på Saltholmen/Långedrag

Stadsledningskontoret har skrivit ett tjänsteutlåtande kring uppdraget de fick av Kommunfullmäktige i maj 2016. Följande förslag till beslut ska upp till Kommunstyrelsen under december 2017, men blir förmodligen bordlagt till början på 2018.

Här är förslaget till beslut:

I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige:

Göteborgs Stads Parkering AB får i uppdrag att på Saltholmen/Långedrag: renodla olika parkeringsområden för olika användargrupper så att boende och verksamma inte konkurrerar om platser med besökande, omvandla samtliga besöksplatser på Saltholmen till platser för boende och verksamma i skärgården, omvandla förhyrda platser till tillståndsplatser, samt utreda möjligheterna att öka prisdifferentieringen mellan parkeringsplatser med olika kvaliteter.
Trafiknämnden får i uppdrag att på Saltholmen/Långedrag: Utreda möjligheterna att införa styr- och ställcyklar vid Hinsholmen, Långedrag och Saltholmens terminal.
Kommunfullmäktiges uppdrag 2016-05-12 § 8 att utreda hur parkeringssituationen kan förbättras och utökas på Saltholmen/Långedrag, förklaras fullgjort.

Sammanfattning

Kommunfullmäktige gav 2016-05-12 § 8 kommunstyrelsen i uppdrag att utreda hur parkeringssituationen kan förbättras och utökas på Saltholmen/Långedrag. Som förutsättningar för uppdraget beslutade kommunfullmäktige att Saltholmen också fortsättningsvis ska vara angöringspunkt för skärgårdstrafiken och att staden fortsatt ska erbjuda de boende och företag i södra skärgården möjlighet att hyra en egen parkeringsplats på Saltholmen/Långedrag.

Stadsledningskontoret har utrett förutsättningar och olika sätt att förbättra och utöka antalet parkeringar på Saltholmen/Långedrag i samverkan med berörda förvaltningar, Parkeringsbolaget och Västtrafik. Utredningen visar att både terminalområde och parkeringsanläggningar på Saltholmen behöver byggas om, att ytterligare parkeringsplatser kräver att ett eller flera parkeringshus/garage anläggs och att det finns begränsningar för hur mycket parkering som kan trafikförsörjas på Saltholmen.

Stadsledningskontorets bedömning är att en stor investering som innebär krav på ny detaljplan på Saltholmen kommer att ta flera år att genomföra. Kontoret lämnar därför förslag på åtgärder som kan göras utan att en ny detaljplan tas fram.

Fortsätt läsa Redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag om att utreda parkeringssituationen på Saltholmen/Långedrag

Låt morfar bo kvar i skärgården

(Källa: GT, 2017-11-23)

Något av det mest göteborgska som finns återfinns inte ens i staden på fastlandet. Att KD tar strid för södra skärgården samtidigt som de kämpar för sin politiska överlevnad är lika logiskt som välkommet.

”Solen i havet försvinner, rodnande himmelen brinner, stolt mot den flammande purpurridån ser jag Vinga fyr.”

Lasse Dahlquists nostalgiska serenad över den södra skärgården, ”Morfar har berättat”, är en klassisk historieskrivning över en nästintill tidlös skärgårdsmyt. Men frågan är om inte Lasse Dahlquists egna ord i sångboken ”Så kom dom till” (1961) ger en ärligare beskrivning av skärgårdens säregna art: ”Jag lät bygga min stuga på Brännö under kriget. Där gällde det att spara och dra in på så mycket som möjligt, ty byggandet blev ekonomiskt rätt betungande då varje sten, varje planka fick bäras upp i bergen. Ja, färdvägen gick i etapper. Först båt från Göteborg, så häst-och-vagn från bryggan upp till Liljedahls och därifrån bars varenda pryl några hundratal meter upp till bergskrönet.”

Dahlquists beskrivning påminner om att skärgårdens karga ekonomi gällande att vara praktisk och konsten att reda sig själv är en nästintill svunnen dygd. Samtidigt: Tider förändras och öarnas öde fortgår, medan vågornas skvalpande och de kalla och uppfostrande vindarna består.

Kristdemokraterna behöver onekligen lite vind i sina segel. Därför är det inte överraskande att partiet nu återvänder till en viktig del av deras lokala kärnväljare. I en ny rapport presenterar KD i Göteborg fjorton förslag för att stärka den södra skärgården. Till KD:s heder berör rapporten endast förslag som är genomförbara på den kommunala nivån. Förslagen handlar inte om att öka stödet per se till skärgårdslivet, utan om att genom förenklingar och förbättringar öka öbornas frihet. Något annat hade inte accepterats bland skärgårdsborna själva. Självständighet är en typisk skärgårdsdygd.

Förslagen kan delas in i tre huvudgrupper, även om rapporten inte gör det: välfärd, transport och tillgänglighet samt näringsliv. Och så lite övrigt. Skolan ska få en extra satsning, äldreomsorgen ska stärkas och förutsättningarna för förhöjd subvention för trygghetsboende i områden med stor andel äldre, inte bara för södra skärgården, ska utredas.

En del av förslagen är inte exklusivt nya just för skärgårdsrapporten. KD har sedan tidigare föreslagit att Göteborg ska vara försökskommun för privat initiativrätt samt att staden ska ha en positiv syn på att externa aktörer bidrar i planarbetet. Dessa två förslag återanvänds för den södra skärgården.

Tillgängligheten till och från fastlandet tas också upp. Saltholmen ska fortsatt vara angöringspunkt för Skärgårdstrafiken, menar KD. Ett annat av förslagen är rena rama röda skynket för en styrande minoritet som gjort sitt bilhat till överkyrka i stadsplaneringen: KD vill omgående starta ett planarbete för att skapa ”så många nya p-platser som möjligt” för boende och verksamma i skärgården.

Att Göteborgs kristdemokrater släpper en skärgårdsrapport mindre ett år innan valet är givetvis ingen slump. Förra årets valresultat talar sitt tydliga språk. KD fick exempelvis hisnande 41,38 procent i valdistriktet Donsö-Vrångö i kommunalvalet. Skärgården är således KD-country deluxe.

Kristdemokraternas engagemang för skärgårdens sak handlar inte bara om politisk demografi. Det handlar också om åldersdemografin. I södra skärgården utgör åldersgruppen 65-74 år hela 15,2 procent av befolkningen – att jämföra med 8,7 procent av Göteborgs befolkning i helhet. Således håller de äldre i södra skärgården KD:s framtid i sina valkuvert.

På så vis är södra skärgårdens demografi även en berättelse om ett Sverige i miniatyr. Berättelsen om det grånande folket. Att Sverige har en ökande andel äldre är ett lika välkänt som ignorerat faktum. Medan Socialdemokraterna fortsätter sin Sisyfos-kamp mot vinster i välfärden och vill ha färre verksamheter som ska ta hand om allt fler äldre, finns det ett stort behov att ta äldreomsorgsfrågorna på allvar. Dels lever människor längre, dels ökar befolkningen i sig. SCB uppgav förra året att en femtedel av befolkningen var 65 år eller äldre. Från och med år 2020 ökar andelen 80-åringar eller äldre i befolkningen. Särskilt kraftig är ökningen bland dem över 85 år. Redan 2022 uppgår åldersgruppen 75 eller äldre till 1,1 miljoner personer, för att i slutet av 2030-talet sakta men säkert uppgå till 1,5 miljoner personer. År 2050 räknar man med att antalet personer över 85 år kommer att ha fördubblats jämfört med i dag. År 2060 beräknas var fjärde invånare att vara över 65.

Äldreomsorgen är således en av Sveriges största tillväxtbranscher, både gällande service och tjänster, men även gällande utveckling av ny teknologi som kommer följa i robotiseringens och digitaliseringens spår. Att möta framtidens enorma arbetskraftsbehov inom äldreomsorgen med enbart mänskliga händer låter sig icke göras. För närvarande genomför Volvo Cars ett omfattande test i Göteborg med förarlösa bilar – en kompetens som i veckan medförde en drömorder och megabeställning av transportbolaget Uber. Göteborgs glesa stadsbild gör staden särdeles lämplig som testbädd för den typen av teknologi.

Det borde inspirera till att vara lika modig i att implementera ny modern teknik för att underlätta för de äldre i vardagen. Här faller KD Göteborgs förslag till korta. Att ta hand om Sveriges ökande åldrande befolkning kräver nya idéer. Varför inte ett eller flera generationsboende i trygghetsboendeform på några av öarna där studenter erbjuds billigare hyra i utbyte mot att umgås socialt med äldre på boendet? På så vis kan man även möjliggöra för föryngring av öbefolkningen. Att de äldre boende på Donsö Vrångö, Styrsö, Köpstadsö, Galterö, Brännö och Asperö ska ha möjligheten att bo kvar även på ålderns höst är nog så viktigt – men minst lika viktigt är det att framtidssäkra södra skärgården så att nästa generation har möjlighet att ta vid.

Annars riskerar det att bli som Lasse Dahlquist skrev: ”Där gällde det att spara och dra in på så mycket som möjligt”. Att KD i Göteborg tar strid för såväl södra skärgårdens framtid som sin egen politiska överlevnad är en praktisk och ekonomisk lösning i bästa Dahlquist-anda.

Csaba Bene Perlenberg är fristående kolumnist på GT:s ledarsida.

Gör gärna inlägg på Facebookgruppen ”Parkeringsplatser på Saltholmen”

SSIS vill dela med sig av ett utdrag ur en mail-konversation med P-bolaget:

”Och till sist: ja, vi läser dagligen Parkeringsplatser på Saltholmen som en del av vår omvärldsbevakning.”

Så gör gärna inlägg på Facebookgruppen Parkeringsplatser på Saltholmen. Det är ytterligare ett sätt att få fram information till P-bolaget meddelar Patrik Gustavsson.